Om lektyren

Jag märkte att jag har glömt den viktigaste regeln i blogging. ”1) Tvinga de andra att läsa om dig.” Nu ska jag skriva liten om mig själv.

Jag tycker att läsa, men för någon orsak, läser jag ganska liten nuförtiden. Jag läser, men långsamt. Sällan sitter jag för en lång tid med en bok. Kanske ett par sidor i sängen, inte mera.

En sak saktar mig. Ofta läser jag inte bara en bok, men flera böcker på samma tid. Jag gjorde det redan som barn. Jag är liten underlig ibland. Nu har jag inte mindre än fem böcker oavslutad.

De böckerna är: John Irving: A Son of the Circus, John Irving: Trying to Save Piggy Sneed, JD Salinger: The Catcher in the Rye, Ernest Hemingway: Den gamle och havet och Sven Hassel: Kuolema telaketjuilla.

Jag gillar John Irving mycket. Men jag har läst de bästa böcker länge sen. Circus är inte mycket bra, tycker jag. Vi får ser hur länge det tar att avsluta det. Setting Free the Bears tog mig över ett år. Piggy Sneed är en novellsamling, inte dålig.

Jag började läsa The Catcher eftersom min vän Leena sade att jag borde läsa det. Hon är detsamma kvinna som sade att jag borde läsa Irving varför jag började läsa Cathcer. Jag vet inte om det är bra. Kanske.

De här böckerna är på engelska. Jag tycker att läsa böcker på engelska om det är det original språk. De finska översättarna är bra men en översättning är alltid en översättining. Jag vill veta vad den författaren har tänkt.

Den Gamle började jag läsa för det samma orsak som jag skriver den här berättelsen på svenska. Jag ville lära mig svenska. Jag valde boken på grund av storleken. Boken är ok. Jag hoppas att gamlingen får den fisken…

Sven Hassel är ett motvikt för min gradu. Jag är inte en militarist, jag bara tycker om Hassels svarta humor och enkla intriger. En natt kiknade (tukehtua nauruun) jag nästan. Madame gillade det inte: hon försökte att sova, jag skrattade som galen bredvid honom. Hassel är bra om man en osund sinne.

Ett bra kombination de här fem böckerna, tycker jag. Från skräproman till klassiker. Nu ska jag kanske läsa liten Salinger. Jag har inte läst det för månader.

Jag beklagar den här lång och ointressant berättelsen, men ni måste komma ihåg att jag skriver att lära mig, inte att roa.

NP: ingenting.